Att jag har den finaste friesern på Jorvik det vet vi redan, men att tillomed Tobbe skulle vilja träna honom kunde jag aldrig drömma om.. Men en morgon kommer Baronessan springandes när jag morgonfodrar hon skriker och viftar ett papper hon har i handen. Det är en inbjudan till en träning med Tobbe Larsson, med mitt eget namn på kuvertet.

 

Kingen görs tipp topp snygg och vi rider för att möta Tobbe, som var ännu snyggare i  verkligheten än på TV. Men jag tar mitt förnuft till fånga, vi är här för att träna inte för att ragga (som Annie skulle sagt). Tobbe ber mig rida så att han kan se vilken nivå jag är på, jag förklarar för honom att jag vunnit många championat och att jag är en skådespelare, manusförfattare och producent. Men han verkar inte charmas av det nämnvärt.

 

Jag rider mitt bästa jag kan och försöker plocka fram kingens allra bästa gångarter.

Men Tobbe rör inte en min, är han inte imponerad?

 

Efter en stund ber han mig komma in till mitten, jag ber att få en vattenflaska och häller över mitt huvud.. Fortfarande ingen reaktion.. Tobbe börjar pladdra om vad han sett och vad han vill att vi ska träna vidare på. Hans tips är guld värda och jag är såklart jätte glad, men han ser bara Kingen inte MIG.